Sååå
Dock sitter oron i hur vi ska kunna klara oss ekonomiskt med den lilla skitföräldrapenningen som jag kommer få... Kommer inte kunna få någon hjälp av soc nu i Juni heller, för jag har fått ut för mycket i lön och csn-lån i både mars och april. Bara hoppas på att den som fick min lägenhet vill flytta in tidigare... Jag hoppas att personen som fick min lägenhet vill flytta in redan nästa helg, för då kan jag få tillbaka lite av det jag betalat in. Känner hur paniken smyger sig på. Jag vill inte börja må dåligt psykiskt nu också innan bebis kommer... Handlar ju egentligen enbart om 1 hyra, men 1 hyra gör väldigt mycket då jag bara kommer ha pengar till just den räkningen och inget annat då.
Jag måste tänka att det löser sig, på ett eller annat sätt så måste jag lösa detta..
Om några timmar ligger mamma under kniven... Jag är så nervös! Jag har själv sagt åt mamma att hon inte ska vara nervös över detta, och så sitter jag här själv och oroar mig :p
Som jag skrev för några dagar sedan så ser läkarna detta som ett relativt lätt ingrepp.. Fast att byta hjärtklaff för en annan låter ju hur stort som helst egentligen, speciellt då de ska såga upp hela bröstkorgen på mamma :S Sen är det inte själva ingreppet mamma är rädd för, det är narkosen. Jag hade vart precis tvärsom :p
Jaja, klart det går bra... men man vore ju inte mänsklig om man inte kände en enda gnutta oro.
Ska nog lägga mig en stund, har ju ändå suttit uppe sen halv fyra. Gunnar cyklade nyss iväg till jobbet, längtar redan till han kommer hem. Tur att jag ska över till Ida vid 11, så jag får lite annat att tänka på än att mamma ska opereras.. huga...
det löser sej ska du se! jag hade lägsta fp med hugo..inget man blir rik på ;P så vi tjänade på att jag började jobba tidigt och jonny gick hemma ;) har ni räknat ut vad gunnar får i fp?