Pentatonix

publicerat i Dagbok;
Sitter ihopkrupen under en filt i soffan och lyssnar på ljuva stämmor från Spotify... Gruppens namn har du i rubriken här :)

Idag fick Nora sin 1års spruta... Gick skapligt bra iallafall. Vi ska få hjälp med Noras sömnproblem, känns otroligt jätteskönt! Äntligen blir vi tagna på allvar. Bara hoppas att det hjälper och att hon slutar vakna 1 gång i timman.
Annars är allt som vanligt här.
Försökte få kort på danerna tillsammans igår men... ja...klart Oskar skulle vara med också


Pizzakväll och Brynäs-match

publicerat i Dagbok;
Så sover äntligen båda kidsen, övertrötta utan dess like!
På eftermiddagen kom Gunnars bästa vän hit, Martin, va så länge sedan vi sågs. Han är ju även fadder till Maya, och är så himla go mot båda barnen. Medans grabbarna (eller ska man skriva gubbarna kanske?!) tittade på SHL Brynäs - Örebro så roade jag barnen så gott det gick.Martin är från Örebro och de ska flytta tillbaka dit, himla tråkigt för våran del. Men, så kan det va.
Det blidde pizza till kvällsmat och det är iallafall Nora skapligt tokig i, Maya vill helst bara äta salladen och såsen :p

Delade föregående inlägg på fb.. Har nog bara delat med mig 1-2 gånger där tidigare.. Statistiken banade iväg! Jag som knappt har 10pers/dag här blev lite smått chockad över att människor faktiskt tog sig tid och läste det inlägget.
är ju inte supermycket, men mycket för att vara min i vanliga fall tråkiga blogg :p

Hepp, nu kallar sängen. Gunnar ska jobba imorn, så jag är ensam med tjejerna i vanlig ordning.


 

En dag med blandade känslor

publicerat i Mina vänner;
Idag för 2 år sedan fick jag ett sms från Liselotte, ett sms som man absolut inte vill ha! Min finaste "lillasyster" hade råkat ut för en olycka, läget var väldigt ostabilt och man visste inte om Malin skulle klara sig. Gunnar fick ledigt från jobbet, vi åkte ner till Göreborg ocj Sahlgrenska... Jag skulle ta farväl av människan jag skyddat under så många år. Vi kom fram, Gunnar stannade i en annan del av sjukhuset medans jag gick med tunga steg mot intensiven. Kom in på avdelningen, möter upp Liselotte och gråter hejdlöst i hennes famn... Vi går in till Malin. Där ligger hon, med maskiner inkopplade överallt. Hon har bandage runt huvudet, det har blödit igenom. Tårarna rinner utan hejd nerför mina kinder... Hur kunde detta inträffa?! De har sövt ner henne för att trycker på hjärnan skulle minska, hon har massa slangar i både mun och näsa, en maskin hjälper henne att andas medan andra maskiner sprutar in olika sorters medicin i blodet om vart annat.
Det va här, just när hon låg där och va helt borta, som jag ångrar så mycket som skett vid ett annat skede i mitt liv... Vi hade ingen kontakt under ett par år, jag va helt iskall mot henne då när hon bad mig bli hennes syster igen... Man lär sig den hårda vägen ibland, jag fick lära mig att inte låta mig bli osams med någon för små petitesser, såna där världsliga saker ni vet.
Malin kämpade ytterligare i 4 månader, mycket verkade bli bättre, men hon skulle aldrig någonsin bli helt återställd. Men så kom dagen, dagen vi alla fasar för... Den 4e April 2013 somnade den vackraste ängeln in, den därpersoen som lärt mig så mycket om livet genom att enbart existera. Många personer förändrades i och med Malins bortgång... De förändrades till det positiva. Det gamla groll som en gång varit, det va historia, det va glömt... Det finns SÅ mycket annat att lägga energi på än att älta gammalt skit.
Jag har kommit Liselotte väldigt nära, och det är jag idag glad över.