Vila i frid
Fick precis reda på att en av mina mostrar dog ikväll, knall och fall. Jag är nog rätt chockad, för det kom verkligen oväntat. Det sägs ju att dör 1 så följs det av 2 dödsfall till. 1 kvar detta år då, om jag inte räknar med pappas sambo som dog i slutet på december... Kan ju alltid hoppas att det inte blir någon mer nu!
Hade tänkt att lägga mig tidigt, men känslan jag har är så olustig... Även om det är år sedan jag träffade Ingrid sist så känns det så sorgligt, hon är ju ändå en i familjen, och så tänker jag på min finaste mamma som är ensam där uppe i norr.
Ja, jag måste försöka smälta lite att det faktiskt är såhär livet är... Människor i familjen och i ens närhet lever inte för alltid. Jobbigt när det inträffar bara =/