Otäckt

När jag skulle ut och promenera med Maya för en stund sedan, så går jag ut genom våran dörr och ser att någon försöker gömma sig bakom hörnet till vindsdörren... Han va väl nånstans mellan 30-40 år. Jag blir såklart livrädd och skrattar lite nervöst och säger "Vad rädd jag blev, va inte beredd på att se någon här såhär tidigt." Jag skyndar mig ner till källaren och sätter Maya i vagnen. Ringer Gunnar och säger att det står någon karl i våran trapp som jag aldrig sett förut. Gunnar sov i källarlokalen natten till idag (nån av oss måste ju vara pigga), så han kom upp och öppnade dörren till trappen och frågade om den här killen letade efter någon. Han verkade helt borta, eller snarare totalt påtänd och hög som ett hus! Även att jag tyckte synd om honom samtidigt, så tyckte jag det va väldigt obehagligt. Han ville säkert bara värma sig, men man vet aldrig med missbrukare, kan ju slå slint för minsta lilla och de kan även bära vapen. Många missbrukare har ju noja eller hallucinerar, så det är inte ovanligt att de övre kniv. Han vandrade vidare i alla fall, och Gunnar såg hur illa berörd jag blev av händelsen så han skickade in mig så gick han ut med lilltrollet istället. Är verkligen så otroligt tacksam över att jag har honom i mitt liv så ni anar inte, och att vi har denna vackra och underbara varelse tillsammans (även fast hon ger oss sömnbrist emellanåt ;D) Ni som har barn vet ju vad jag menar =)


Kommentera här: